• Håkan Hörnell, teknisk chef på Boston Scientific.

Onödiga chocker eller inte?

Håkan Hörnell, teknisk chef hos Boston Scientific, menar att undvika onödiga chocker är en av de viktigaste målsättningarna vid utveckling av Boston Scientifics ICD:er. Att man har lyckats visar inte minst ALTITUDE-studien med 16 000 patienter. Med rätt inställningar var andelen onödiga chocker endast 2,6 procent under ett år.

Flera faktorer påverkar risken för onödiga chocker. Till exempel programmering av ATP och duration, adekvat sensing och diskriminering av SVT. Håkan visar här på några viktiga funktioner i COGNIS CRT-D och TELIGEN ICD från Boston.

Programmering av ATP och duration

– En viktig faktor är förstås programmering av ATP. Är inte ATP aktiverad så är naturligtvis risken större för onödiga chocker. I COGNIS och TELIGEN kommer dosorna förprogrammerade med ATP-terapi i två zoner och diskriminationsalgoritmen aktiverad. Ingen patient skall skickas hem utan den här programmeringen, om inte läkaren aktivt tagit ställning till något annat.

Idag är det vanligare att programmera längre durationer i VT-zonerna, något som också leder till färre chocker.

– Många VT-attacker kan vara snabbt övergående och inte påverka patienten hemodynamiskt, kommenterar Håkan. Läkarna överväger därför ofta att förlänga durationen i VT-zonerna och därmed undvika att behandla rusningar som inte är ihållande.

Outlook-3-s.png

Adekvat sensing

– Vi har förstått att T-vågsöversensing är ett vanligt problem vid ICD-behandling, dock är det mycket sällsynt i COGNIS och TELIGEN och i tidigare ICD:er från Boston Scientific. Det här visas ju tydligt i den nyss presenterade ALTITUDE[1]-studien där endast 2 episoder av 5 248 tolkades felaktigt på grund av T-vågsöversennsing . Anledningen till den låga förekomsten av T-vågsöversensing heter Automatic Gain Control (AGC), en funktion som anpassar känsligheten utifrån EKG-komplexet och som funnits i våra ICD:er i över 15 år.

chocker-agc.png

Automatic gain control

– En annan anledning till översensning i ICD-erna är störsignaler av olika orsaker. COGNIS och TELIGEN har fått ett nytt »dynamiskt« filter, Dynamic Noise Algorithm (DNA), som anpassar känsligheten till bakgrundsstörningsnivån det vill säga maximal känslighetsnivå höjs och sänks alltefter hur eventuella bakgrundsstörningar varierar.

chocker-dna.png

Dynamic noise algorithm

Diskriminering av SVT

I COGNIS och TELIGEN finns möjlighet att välja mellan Rhythm ID och OBDE det vill säga Onset och Stability både i CRT-D och ICD. Rhythm ID är Boston Scientifics morfologi-algoritm och har i flera studier visat mycket goda sensitivitets- och specificitetsvärden. I alla studier har sensitiviteten varit 100 procent med samtidig specificitet på 91–97 procent.

Data från verkliga livet visar låg incidens vid rätt programmering

Att dessa funktioner aktivt medverkar till att hålla andelen onödiga chocker låg framgår tydligt i ALTITUDE[2]-studien. 16 000 patienter randomiserades utifrån programmering i 6 grupper och följdes sedan genom Boston Scientific’s hemmonitoreringssystem LATITUDE i 12 månader. I gruppen med 2-zons programmering med aktiverad ATP var andelen onödiga chocker 2,6 procent (som den nya nominella inställningen).

– Ett verkligt bevis på att den nya tekniken fungerar avslutar Håkan Hörnell.

Fotnoter

(1)
ALTITUDE Powell et al 2010 se länken
(2)
ALTITUDE Gilliam 2010 Se länken

Kontakta oss

För produktinformation
och beställning

CardioNord AB
Telefon: 08-753 49 00
info@cardionord.se

För beställning

Boston Scientific customer service
Telefon: 020-65 25 30
Fax: 020-55 25 35