Standardomhändertagande lika bra som AV och VV-optimering genom IEGM-baserad metod (FREEDOM trial)
Målsättningen med studien var att visa att frekvent (AV/VV)-optimering genom en IEGM-baserad metod förbättrade hjärtsviktspatienten i jämförelse med standardomhändertagande, standardinställning eller maximalt ett optimeringsförsök med en icke EGM-baserad metod. Studien var prospektiv, multicenter och inkluderade 1 647 patienter. Studien visade ingen skillnad mellan grupperna vare sig i primär eller sekundär endpoint.
Kommentar: Just nu pågår en annan stor klinisk studie med kliniska endpoints, SMART AV-studien som utvärderar Boston Scientifics algoritm SMART DELAY. Algoritmen optimerar endast AV-delay och baserar sig på andra parametrar och optimerar andra faktorer (dokumenterad korrelation till kontraktilitet, dP/ dt) än den ovan använda algoritmen. Resultaten väntas snart.
Placering av LV-elektrod och kliniska resultat: substudie från MADIT CRT
799 patienter från MADIT CRT-studien utvärderades utifrån elektrodplacering. Lokaliseringen av elektroden gjordes av ett "core-lab" med venogram och röntgenbilder vid implantationen. Nyttan av CRT-behandling var lika oberoende om elektroden var placerad anteriort, lateralt eller posteriort. Apikal placering (14 %) var signifikant sämre än basal eller mid-ventrikulär placering både vad gäller risk för hjärtsvikt eller död.
CRT-D respons genom QRS-duration och morfologi i MADIT CRT-studien
1 820 patienter utvärderades 1 281 med LBBB, 228 med RBBB. 309 med vida QRS men oklara överledningsstörningar (IVCD). Kvinnor har nytta av CRT-behandling i oavsett QRS-bredd inklusive 130–140, män från och med 140 ms. LBBB är en stark prediktor för respons medan RBBB och IVCD är det inte.
| Hazard Ratios for CRTD: ICD by QRS Duration and Morphology | |||
|---|---|---|---|
| QRS category | Total (n=1820) HR (n) |
Males (n=1367) HR (n) |
Females (n=453) HR (n) |
| QRS <140 ms | 1.12 (301) | 1.64 (240) | 0.19* (61) |
| QRS 140–159 ms | 0.63* (645) | 0.76 (467) | 0.31* (178) |
| QRS 160–179 ms | 0.48* (570) | 0.51* (417) | 0.42* (153) |
| QRS => 180 ms | 0.45* (304) | 0.48* (243) | 0.34 (61) |
| LBBB | 0.45* (1281) | 0.56* (887) | 0.25* (394) |
| RBBB | 0.96 (228) | 0.93 (210) | N/A (18) |
| IVCD/Other | 1.42 (309) | 1.43 (268) | 1.34 (41) |
Ökning av BIV-stimulerad hjärtrytm minskar afterload och sympatikuspåslag
16 CRT-patienter inkluderades och man mätte hjärtminutvolym och perifer resistans med Finometer® instrument. Sympatikuspåslag mättes genom att man lade en microelektrod i nervus peroneus. I 90-sekunderssteg mättes vid olika pacefrekvenser från 60-110. Samtliga pace-ökningar från 70-110 var signifikant bättre än 60 bpm både avseende afterload och sympatikuspåslag.
