• En klassisk bild från slutet av 80-talet med bla Morton Mower och Michel Mirowsky. Stående från vänster: Bill Hawkins, Morton Mower, Karl-Heinz Kuck, Sam Levy, Richard Hauer, Seah Nisam. Sittande från vänster: Guido Neels, Petra, Helmut Klein, Michel Mirowski.

ICD – 25 år i Sverige

Den nionde september i år var det 25 år sedan den första ICD-implantationen gjordes i Sverige. Professor emeritus Bertil Olsson deltog vid det historiska tillfället på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

bertil-olsson-liten.jpg
Bertil Olsson

Den första svenska patient som fick en ICD var en 36-årig man som hade drabbats av förändringar i hela hjärtmuskulaturen efter en hjärtmuskelinflammation. Han hade överlevt två hjärtstopp som båda hade inträffat utanför sjukhus.

– Det var en unik situation, säger Bertil Olsson. Sjukdomen gick inte att åtgärda på kirurgisk väg. Eftersom jag kände Michel Mirowski, mannen bakom ICD, och visste att han hade fått tillstånd att lägga in ICD ringde jag till honom för att få tillstånd att implantera. Det var många stränga krav som skulle uppfyllas, och bland annat skulle patienten ha överlevt två hjärtstopp utanför sjukhus. Michel Mirowski blev glad eftersom det var svårt att hitta folk som uppfyllde kriterierna och som det dessutom var meningsfullt att operera.

Enda problemet var kostnaden på 250 000 kronor. Bertil Olsson vågade inte tro att sjukhusekonomerna skulle säga ja, och tillsammans med chefen för thoraxkirurgiska kliniken bestämdes därför att räkningen för ICDn skulle skickas i efterhand istället.

Den nionde september 1984 skedde operationen som pågick i tre timmar. Under operationen utlöstes ett kammarflimmer för att kontrollera att utrustningen fungerade.

– Allt gick som planerat. Det var många på sjukhuset som tyckte att det var intressant och kom och tittade. Det var lite av en Klondyketid på kardiologkliniken på den tiden. Det hände mycket nytt och det fanns ett starkt intresse för utveckling. ICD var en del av detta.

Räddat liv

Sedan den första operationen har patienten, som vill vara anonym, genomgått ett antal dosbyten.

– Vi hade honom som patient i Göteborg fram till 1990, därefter har vården skötts av det lokala universitetssjukhuset och hemsjukhuset. Den första defibrilleringen skedde 1988 och fram till år 2000 hade patienten haft 15 återupplivningar. Utan ICD hade han med säkerhet avlidit våren 1988 eftersom det inte fanns någon alternativ behandling, säger Bertil Olsson.

För den som löper risk att dö av plötsligt hjärtstopp är ICD en kompetent behandling som kan rädda patientens liv ett antal gånger. Det mest bekymmersamma med tekniken är onödiga urladdningar som kan bero på tekniska fel eller andra typer av arytmirubbningar som sätter igång apparaten.

– Användandet av ICD gick väldigt långsamt de första tio åren. Jag drog operationen på riksstämman 1984 och mötte ingen stark kritik. De flesta avvaktade för att se hur det skulle utveckla sig. Fram till år 2000 opererade vi in ett tiotal ICD. Det nya transvenösa systemet gjorde operationen mycket enklare eftersom vi slapp öppna bröstkorgen. Dagens ICD sitter under huden och är stor som en snusdosa ungefär. I dag används samma teknik som vid insättning av pacemaker.

Ett flertal studier visar att ICD ökar överlevnaden. De patienter som meriterar sig för behandling är oftast allvarligt sjuka. Antalet operationer har också ökat i takt med att de blivit billigare.

Fascinerande men missförstådd

Bertil Olsson själv beskriver Michel Mirowski som en fascinerande, men ofta missförstådd, person.

– Han mötte mycket motstånd i början och blev bland annat nedsablad i en ledare i den medicinska tidskriften Circulation i början av 1970-talet. Han var som en mänsklig bulldozer när han fått en idé och tog sig förbi allt motstånd, men bitterheten över att ha blivit så attackerad i början följde med honom resten av livet.

Vändningen kom när Michel Mirowski opererade in ICD på en hund och filmade hela förloppet med en Super 8. På filmen ser man hur hunden induceras med kammarflimmer, faller ihop, men sedan rycker till och reser sig igen efter att ha defibrillerats.

– Det var en mycket dramatisk demonstration som blev vändpunkten i hans arbete. Den första ICDn var en klumpig historia som gick ut på att stora plattor opererades in kring hjärtat med kablage som gick ner till själva ICDn som satt i buken och som var stor som en fickkalender, berättar Bertil Olsson. Det var mycket problem med kablar som gick av och skavde men den fungerade.

Som kuriosa kan nämnas att i patentansökan kallades apparaten för akronymen AIDS (Automatic Implantable Defibrillator System) men fick snabbt byta namn till ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) när sjukdomen AIDS började sprida sig över världen.

Historien om Michel Mirowski

Mannen bakom ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator), Michel Mirowski, föddes i en judisk familj i Warszawa 1924. Som 15-åring flydde han ensam undan nazisterna till Ukraina där han tillbringade fem år under stora umbäranden. Han återvände till Polen 1944 som officer i ett polskt regemente och när kriget var slut började han läsa till läkare vid universitetet i Gdansk. Efter ett år beslutade han sig för att lämna Polen för gott och istället bosätta sig i Palestina. Eftersom det inte existerade någon läkarutbildning i Palestina vid denna tidpunkt återvände han till Europa för att fortsätta sina studier i Lyon, Frankrike. Som nyexaminerad läkare återkom han till Israel och började arbeta som assistent till överläkare Harry Heller på Tel Hashomer Hospital. Ett beslut som blev början till det som senare skulle bli ICD.

Michel Mirowski specialiserade sig på kardiologi och när hans mentor och chef Harry Heller hastigt avled efter att ha drabbats av kammartakykardi började han fundera över vad som kunde ha gjorts för att förebygga detta. På så sätt väcktes tanken att implantera en defibrillator i kroppen. I början möttes hans idé av stort motstånd med argument som att det var omöjligt att förminska dåtidens stora klumpiga defibrillatorer till en storlek som skulle kunna rymmas i en människokropp. Men Michel Mirowski vägrade att ge upp. Han flyttade till USA och började jobba på Sinai Hospital i Baltimore där han tillbringade halva sin arbetstid med att jobba med sin defibrillator. Hans ansträngningar bar frukt och den 4 februari 1980 implanterades världens första ICD i en 57-årig kvinna som led av återkommande kammartakykardier och kammarflimmer.

Mer om ICD:ns historik hittar du under »ICD år för år«.

Han var som en mänsklig bulldozer när han fått en idé och tog sig förbi allt motstånd

Kontakta oss

För produktinformation
och beställning

CardioNord AB
Telefon: 08-753 49 00
info@cardionord.se

För beställning

Boston Scientific customer service
Telefon: 020-65 25 30
Fax: 020-55 25 35